Idag tog vi igen helgens förlorade sömn. Liam njöt av ordningen återställd i hemmet igen och slaggade gött sina 15 timmar inatt! Vaknade först vid tiosnåret imorse och mötte en high five från belåten och utvilad mor.
Svängde en tur till överby idag med mormor för att slita i reaplagg och fajtas med alla andra shoppinggalna tokar som kliver fram under mellandagsrean.
Liam satt förnöjd i sin vagn och iakttog noggrant kaoset på säkert avstånd! Grabben fann sig helt klart road då han mest hela dagen var på strålande humör och tjoade och hejade fram morsan bland trängsel för att lyckad komma över en riktigt snajsig vinterkacka på 70% rean, sicket samarbete vi två lirare har, makalöst bra!
Vi tackar även mormor som snällt bjussade på lunch och även tog Liam på rallyfärd genom köpcentret samt köpte honom en ny finfin mössa att pryda huvudet med ( knappast litet huvud vår grabb har för övrigt då vi tvingas gå upp till 2 åringsstorlekar för att lyckas hitta en som passar, kan ju bara hoppas att han i framtiden växer i den där jätteskallen ;) )
Som om vi inte sovit nog inatt så slumrade vi gott till så fort vi på eftermiddagen kom hem igen. Borde förmodligen söka hjälp för att sova mig igenom en jordbävning då jag vaknade upp och mötte Kim ( som obemärkt kommit hem från jobbet ) men Liam i famnen (som tydligen inte heller varit speciellt tillfreds i sin säng).....
Hjälp, sicket dåligt samvete jag fick. Hade knappt sovit en kvart men ändå, huuuur länge hade lilleman legat vaken och undrat när morsan skulle höra att han vaknat?...stackars barn! En av mina farhågor som gravid var huruvida jag skulle vakna upp eller ej när mitt barn skrek (jo, sover aningen hårt och hade nog missat om ångvält dragit förbi sängen). Min omgivning lugnade mig och förklarade att "självklart vaknar du, den hänger ihop med mammainstinkt" . Nu börjar jag dock fundera....
Trodde själv att jag alltid vaknar så fort lilleman vaknar missnöjd men vad tusan händer nu då. Tänk om jag så nöjt beskriver hur duktigt och länge min son sover så ligger i själva verket stackars och försöker göra sig hörd i evigheter på morgonen. Usch, hemska tanke!!!
Nu har vi ju dock en smått högljudd liten kille med en större vilja än både Kim och mig tillsammans så antar och hoppas att han definitivt kan göra sig hörd om han så önskar! Så, ber er därför snällt att vänta med att ringa socialen, tror ändå att grabben lever ett nöjt och trivsamt liv överöst med kärlek och trygghet!
Slingat håret så här på kvällskvisten, himla käckt. Pratade samtidigt i telefon (ja, självklart med högtalartelefon då jag redan tidigare gånger lyckats kladda ner hela telefon men slingmedel och ändå knappt hört ett skvatt under den där supersexiga slinghätta jag halva kvällen burit på huvudet) och glömde bort tiden en aning. Såå sammanfattar här i passande tider ett ....
GRÅTT NYTT HÅR!!!!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar