Äntligen på plats efter ett ståhej utan dess like! 😲....
Resan till Öland tog låååååååång tid och var kanske allt annat än smärtfri men ändå....
Liam som inte sovit någon middag idag var på helgött humör (....eller INTE) när han till slut somnade runt 23 tiden (si sådär bara 3 väldigt lååååånga övertidstimmar). Bob vettskrämd över nåt (vad? Fortfarande ingen som vet ) skrek som stucken gris stackarn mest all sin vakna tid. Under resans gång har jag hört Emelie sjunga Lille katt dryga 7800 gånger...(ja enna tur ändå att Emelie har en fin stämma annars hade jag tänkt strypa den förbannade lillekattjäveln). Resterade tid diggar Liam till sin favvomusik i något mer nymodig variant i form av hiphop och r&b! Samtidigt letar jag efter den där grillade kycklingen jag fått för mig att Emelie smugglat ner för att värma mina fötter. Emelies dotter Alicia gör där i baksätet ett hästjobb att försöka hålla två väldigt griniga killar vid gott mod, en ska ha napp, den andra sin snutte!
Enhet som helst, fridfullt vi hade den timma barnen sov och kunde varit värre....kanske! Väl framme vaknar båda och tokskriker sen på kapp! Hurrrrrraaaaaaa vilken dag!!!!!
Dagens miss!
Michael Jackson spelas på radion. I baksätet sitter två killar, varav en som skriker högljutt medan den andre diggar till musiken. Emelie höjer musiken och nu bjuder där två morsor på ett spexande, dansande nummer för att roa lille Bob och få honom på andra tankar.
En stund senare uppmärksammas ett blinkade utav bare fan bakom oss. Tätt därefter glider vi i Nissan lite försiktigt åt sidan, lägger oss åter i höger fil och förbi oss åker ambulansen med alla möjliga ljus som nu stängs av så fort de lyckades påkalla vår uppmärksamhet! Förstå vilken udda syn det måste ha varit... Hur länge hade de legat där bak tro....
vill inte ens veta vad för svordomar de ambulansmännen la över familjen tykon på väg mot semester som låg som en stoppkloss i vägen och dansade och sjöng ....
Nåväl, vi överlevde (å förhoppningsvis den stackare i ambulansen oxå) och vi är framme i säkert förvar, väl det som räknas ändå .... Om än väldigt sent!
nu stannar vi på Öland tills på torsdag, behöver jag säga att jag inte vill tänka på vår hemresa ännuuuuu!!!!
Godnatt då gott folk! 02.14
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar